Assange: Sverige har inte motsatt sig USA under 00-talet
Julian Assange. Foto: Time. (Ej bild som valts utav Bilderbergs kreatur Karin Bajsfjell)
22 december 2011
Sverige har gått med på varenda utlämning som USA begärt sedan år 2000, påstår Wikileaksgrundaren Julian Assange. Det stämmer inte helt, visar SvD:s Faktakollen.
PÅSTÅENDE:
I en intervju med TV4 får Wikileaksgrundaren Julian Assange, som fortsätter slåss för att slippa överlämnas från Storbritannien till Sverige, frågan om han är rädd att utlämnas till USA och vad han tror kommer att hända med honom om det händer. Han svarar ”Ja, det är det enskilt största övervägandet, att överlämnas till USA. Vid varje enskild begäran om utlämning som har sänts till Sverige från Förenta staterna sedan år 2000, har Sverige lämnat över personen”.
Assange har också vid flera tillfällen tidigare sagt att han är rädd att lämnas vidare till USA om han överlämnas från Storbritannien till Sverige.
Artikeln fortsätter...
SvD FAKTAKOLLAR (Wow!):
Enligt justitiedepartementet har USA krävt utlämning från Sverige sammanlagt sex gånger sedan år 2000. Två gånger har Sverige gett USA avslag och båda gångerna har orsaken varit att man inte hittade personen som USA ville ha tag på. Hade personerna hittats hade man därefter tagit ställning till om de skulle utlämnas eller inte, så det är alltså oklart vad som hänt om personerna påträffats i Sverige.
Det vanliga förfarandet i utlämningsärenden är att ett land som vill ha få tag på en misstänkt brottsling först gör förfrågningar och undersöker om en utlämning är möjlig, berättar överåklagare Nils Rekke. Om ett land redan i förhand får information om att det finns hinder i lagstiftningen i det land man vill ha någon utlämnad från, lämnar man sannolikt inte in en formell begäran.
Brukar länder kolla förutsättningarna noga, så att man bara lämnar in en formell begäran om man är nästan säker på att kunna få någon utlämnad?
– Ja, det vill man förvissa sig om, så att det inte blir ett avslag. Precis som inte vi vill lägga ner tid och kraft på att försöka få ett annat land att lämna ut någon fastän man vet att det strider mot lagarna i det landet. Då är det ingen idé att göra det, säger Nils Rekke.
Därför kan det finnas fall där USA velat ha någon utlämnad, men fått ett informellt nej och därför inte gjort någon begäran. Ett sätt att komma med en sådan informell begäran är att efterlysa någon via Interpol. Då säger ett land i praktiken att om personen hittas i ert land så vill vi ha honom eller henne utlämnad. Men om Sverige finner skäl emot att lämna ut personen kommer USA alltså antagligen inte att lämna in en formell begäran.
Rikspolisstyrelsen för dock ingen statistik över hur många gånger USA efterlyst någon via Interpol, som visat sig befinna sig i Sverige, men som inte blivit utlämnad. Därför går det inte att med säkerhet avgöra om, och i så fall hur många gånger, USA har velat ha någon utlämnad utan att lämna in en formell begäran.
SLUTSATS (Bilderberg-bitchen tror hon bestämmer):
Påståendet att Sverige inte har nekat USA utlämning en enda gång sedan år 2000 stämmer inte. Men de gånger Sverige inte har lämnat ut personer har det berott på att en utlämning i praktiken varit omöjlig, då man inte hittat personen. Man kan alltså se det så att Sverige aldrig aktivt motsatt USA:s begäran under 2000-talet. Därför får Assange gult ljus.
Det kan också vara så att USA i praktiken velat ha personer utlämnade, men aldrig formellt begärt det för att man inser att det inte kommer att gå igenom. Enligt Nils Rekke är det vanligt att det går till så. Assange försöker med sitt uttalande argumentera för att det är hög sannolikhet att bli utlämnad från Sverige till USA om USA begär det, och då blir påståendet missvisande eftersom det inte belyser hur utlämningsärenden hanteras i praktiken.
SvD har tidigare skrivit att även om Assange utlämnas hit är det inte enbart upp till Sverige att överlämna honom till USA, om landet skulle begära det. Eftersom han i så fall skulle befinna sig här som överlämnad från Storbritannien, måste Storbritannien samtycka till att sända honom vidare till ett tredje land. Assange är inte heller i nuläget anklagad för något brott i USA, och för att frågan om utlämning ska bli aktuell måste USA åtala Assange för ett brott som kan ge minst två års fängelse i både USA och Sverige.
Julian Assange. Foto: Time. (Ej bild som valts utav Bilderbergs kreatur Karin Bajsfjell)
22 december 2011
Sverige har gått med på varenda utlämning som USA begärt sedan år 2000, påstår Wikileaksgrundaren Julian Assange. Det stämmer inte helt, visar SvD:s Faktakollen.
PÅSTÅENDE:
I en intervju med TV4 får Wikileaksgrundaren Julian Assange, som fortsätter slåss för att slippa överlämnas från Storbritannien till Sverige, frågan om han är rädd att utlämnas till USA och vad han tror kommer att hända med honom om det händer. Han svarar ”Ja, det är det enskilt största övervägandet, att överlämnas till USA. Vid varje enskild begäran om utlämning som har sänts till Sverige från Förenta staterna sedan år 2000, har Sverige lämnat över personen”.
Assange har också vid flera tillfällen tidigare sagt att han är rädd att lämnas vidare till USA om han överlämnas från Storbritannien till Sverige.
Artikeln fortsätter...
SvD FAKTAKOLLAR (Wow!):
Enligt justitiedepartementet har USA krävt utlämning från Sverige sammanlagt sex gånger sedan år 2000. Två gånger har Sverige gett USA avslag och båda gångerna har orsaken varit att man inte hittade personen som USA ville ha tag på. Hade personerna hittats hade man därefter tagit ställning till om de skulle utlämnas eller inte, så det är alltså oklart vad som hänt om personerna påträffats i Sverige.
Det vanliga förfarandet i utlämningsärenden är att ett land som vill ha få tag på en misstänkt brottsling först gör förfrågningar och undersöker om en utlämning är möjlig, berättar överåklagare Nils Rekke. Om ett land redan i förhand får information om att det finns hinder i lagstiftningen i det land man vill ha någon utlämnad från, lämnar man sannolikt inte in en formell begäran.
Brukar länder kolla förutsättningarna noga, så att man bara lämnar in en formell begäran om man är nästan säker på att kunna få någon utlämnad?
– Ja, det vill man förvissa sig om, så att det inte blir ett avslag. Precis som inte vi vill lägga ner tid och kraft på att försöka få ett annat land att lämna ut någon fastän man vet att det strider mot lagarna i det landet. Då är det ingen idé att göra det, säger Nils Rekke.
Därför kan det finnas fall där USA velat ha någon utlämnad, men fått ett informellt nej och därför inte gjort någon begäran. Ett sätt att komma med en sådan informell begäran är att efterlysa någon via Interpol. Då säger ett land i praktiken att om personen hittas i ert land så vill vi ha honom eller henne utlämnad. Men om Sverige finner skäl emot att lämna ut personen kommer USA alltså antagligen inte att lämna in en formell begäran.
Rikspolisstyrelsen för dock ingen statistik över hur många gånger USA efterlyst någon via Interpol, som visat sig befinna sig i Sverige, men som inte blivit utlämnad. Därför går det inte att med säkerhet avgöra om, och i så fall hur många gånger, USA har velat ha någon utlämnad utan att lämna in en formell begäran.
SLUTSATS (Bilderberg-bitchen tror hon bestämmer):
Påståendet att Sverige inte har nekat USA utlämning en enda gång sedan år 2000 stämmer inte. Men de gånger Sverige inte har lämnat ut personer har det berott på att en utlämning i praktiken varit omöjlig, då man inte hittat personen. Man kan alltså se det så att Sverige aldrig aktivt motsatt USA:s begäran under 2000-talet. Därför får Assange gult ljus.
Det kan också vara så att USA i praktiken velat ha personer utlämnade, men aldrig formellt begärt det för att man inser att det inte kommer att gå igenom. Enligt Nils Rekke är det vanligt att det går till så. Assange försöker med sitt uttalande argumentera för att det är hög sannolikhet att bli utlämnad från Sverige till USA om USA begär det, och då blir påståendet missvisande eftersom det inte belyser hur utlämningsärenden hanteras i praktiken.
SvD har tidigare skrivit att även om Assange utlämnas hit är det inte enbart upp till Sverige att överlämna honom till USA, om landet skulle begära det. Eftersom han i så fall skulle befinna sig här som överlämnad från Storbritannien, måste Storbritannien samtycka till att sända honom vidare till ett tredje land. Assange är inte heller i nuläget anklagad för något brott i USA, och för att frågan om utlämning ska bli aktuell måste USA åtala Assange för ett brott som kan ge minst två års fängelse i både USA och Sverige.
 |
Karin Thurfjell |
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar